Meny
ProFlows djupdykning inom lagerautomation: SSI Schäfer
Intervjuserie
Under 2022 gör vi på ProFlow en intervjuserie med automationsfokus. Vi pratar med några av de stora traditionella europeiska aktörerna, men också med de nya aktörerna som satsar 100% på robotisering och alternativa lösningar. Vi ser att båda typer av automatisering kan samverka men också konkurrera och den här utvecklingen vill vi hjälpa våra kunder att bevaka och vid behov föreslå.
Det handlar om automationsleverantörer och robotleverantörer så som TGW, Knapp, SSI Schäfer, Swisslog, Geek+, Element Logic, Kardex, Ferag, Dematic, Caja! Leverantörer sitter på så mycket kunskap, samtidigt som utvecklingen går i rasande takt och vi hoppas att denna intervjuserie kommer ge dig lika mycket som den gett oss!
”En person fyller i 5-6 steg med information om varje produkt medans vi läser ut 80-90 steg av det. Om vi ska lagra in en ny artikel till exempel en öppen bricka med glasburkar. Då vet vi redan där att robotarna måste åka långsammare för annars kommer glasburkarna att flyga när vi ska lägga det på en pall längre fram.”
”Våra kranar har som standard att de tar tillbaka energin när de bromsar och matar den till en annan kran som håller på att accelerera samtidigt, sen kan vi utrusta maskinerna så de bland annat drivs med hjälp av solceller på taken och våra kranar klara av att mata tillbaka energi till elnätet.”
”Jag är mest stolt över Coop-lagret. Vi pratar om ett av världens största lager och dessutom ett av världens mest automatiserade lager men det är inte en specifik produkt, det är en helhet. Det som vi är bra på är just en blandning av det här med shuttle-system, hela kittet!”
”För att kunna palletera varorna på ett bra sätt krävs ett system som vi kallar ”pack patern generator” som räknar ut exakt hur pallen skall byggas för att vara stabil och inte skadar några produkter. Vi kan bygga en pall som består av olika varor men som alla ska till samma ställe, säg bak-gången.”
”Rent krasst så säljer vi mycket pallkranar, alltså förvaring av pallar i höglager och för småplock så säljer vi väldigt mycket shuttle-system som ger snabbt effektivt plock. Det som hänt på sistonde är att de även kommit in en högre nivå av automation där plockrobotar har börjat användas mer.”
”För att kunna upphandla och utvärdera automation är det viktigt att förstå och ha en bra överblick över sin nuvarande operation och ett mål framåt. Har man inte koll på nuläget är det svårt att utvärdera hur olika lösningar skall hjälpa till och lösa dessa problem.”
SSI SCHÄFER är världens ledande leverantör av produkter och system för internt materialflöde och avfallsteknik. De utvecklar innovativa koncept och lösningar för kunder, de formar intralogistikens framtid.
Fritz Schäfer grundade 1937 ett företag för produktion av plåtvaror och över 80 år senare lever företaget vidare som en av världens ledande leverantörer av lösningar för logistik-system och produkter.
Vi har intervjuat Hans Ekström, Solution Design Manager Automation på SSI Schäfer
Vilka delar i ett lager rekommenderar ni att man automatiserar först? Var finns mest potential och vad är lättast att automatisera?
Enklast är att sikta på de delar som kräver mest resurser vilket oftast är själva order plocket. Med det sagt så kan man hitta förbättringar på de flesta områdena och det beror mycket på vad för typ av lager och vilken typ av produkter, kunder osv som man hantrar.
Vilka kriterier är de viktigaste för en kund när de utvärderar automation?
Det är viktigt att förstå och ha en bra överblick över sin nuvarande operation och ett mål framåt. Har man inte koll på nuläget är det svårt att utvärdera hur olika lösningar skall hjälpa till och lösa dessa problem.
Beskriv er process från första möte med kund till driftsättning.
Oftast börjar ett projekt med ett besök på nuvarande lager för att skapa en bra överblick över alla processer. Steg 2 är en dataanalys där man tar fram designsiffror och vilka kapacitetskrav som finns i dagsläget samt framtida designnivå. Efter detta skapar vi ett första koncept med en budget som presenteras och utvärderas tillsammans med kunden för att se om det är intressant att gå vidare med en mer detaljerad design. Beroende på storlek och komplexitet kan detta ta allt från ett par månader upp till ett år innan allt är på plats och redo att tas till nästa steg som är installationsfasen.
När allt är installerat så driftsätter vi först systemet genom en rad tester där vi även finjusterar mjukvaran på plats innan kunden börjar använda systemet på riktiga ordrar. Oftast har man en uppstartsperiod på 1-3 månader där kunden kör lagret men med stöd av SSI Schäfer för att allt få stöttning och tips med allt från att utbilda personal till hur man så effektivt som möjligt kan använda utnyttja automationen på bästa sätt.
Vilka är nyckelfaktorerna till ett lyckat projekt?
Det jag sett i tidigare projekt är att där kunden är djupt involverad och har full förståelse över alla processer går projekten smidigare då det oftast betyder att de har en bättre förståelse över hur man kan använd de fördelar som automation ger på ett bättre sätt. En annan viktig aspekt är att få med sig personalen på den förändring som automation för med sig, låta de vara involverade i designprocessen genom att informera om vad ni håller på med samt att tex bygga upp demonstrationer där de kan ge input osv.
Vad har ni för bästsäljande produkter?
Det är inte helt lätt att svara på, vi är ett av de företag som har störst produktportfölj men ser vi det krasst så säljer vi mycket pallkranar, alltså förvaring av pallar i höglager och för småplock så säljer vi väldigt mycket shuttle-system som ger snabbt effektivt plock. Det som hänt på sistone är att de även kommit in en högre nivå av automation där plockrobotar har börjat användas mer. Vi implementerar just nu 3 projekt i Sverige där robotar ersätter själva plockaren i gods to person system och plockar själva produkten eller palleterar kartonger på en lastpall.
Är det någon skillnad mellan den nordiska marknaden och Tyskland och Österrike?
Nej, de är rätt så lika. Löneläget är också ganska likt i slutändan så det skiljer inte så mycket. Jag vet att vi har vänt på lådorna i någon plockstation för att kunna möta de hårdare svenska ergonomikrav som finns men i det stora hela är det rätt lika.
Vilken är er mest innovativa produkt?
Om vi ser till automatiseringsnivå så har vi robotar både för små plock och för kartongbyggande. Till exempel på Coops lager bygger vi hela pallar med robotar, där plockas vanliga kartonger och det är nog det som är mest innovativt på så sätt, det är svårast att få till!
Jämför man med enstycksplock med robot så är det bara att släppa det i en låda så är du färdig men ska du bygga en pall då måste du även planera hur pallen ska se ut på förhand och därefter få ut allting i rätt sekvens till plockroboten. Det krävs mycket mer arbete bakom roboten då allting måste komma ut i rätt sekvens.
Just den helautomatiska lösningen kan beskrivas som en av våra mest innovativa produkter, det är bland det svåraste du kan göra just nu inom logistik och lagerautomation.
Är det olika storlekar på kartongerna också?
Ja, ta Coops lager som exempel, där ska vi bygga pallar till deras butiker. Då vill vi bygga en pall som består av varor som ska till samma ställe, t.ex. ska pallen bara bestå av varor som ska till pastahyllan, så man slipper flytta runt pallen väl inne i butiken.
Det innebär flera sådana krav på att ha produktgrupper nära varandra. Dessutom finns det massvis av olika kartongstorlekar att ta hänsyn till.
Är det olika storlekar på kartongerna också?
Ja, ta Coops lager som exempel, där ska vi bygga pallar till deras butiker. Då vill vi bygga en pall som består av varor som ska till samma ställe, t.ex. ska pallen bara bestå av varor som ska till pastahyllan, så man slipper flytta runt pallen väl inne i butiken.
Det innebär flera sådana krav på att ha produktgrupper nära varandra. Dessutom finns det massvis av olika kartongstorlekar att ta hänsyn till.
För att kunna palletera varorna på ett bra sätt krävs ett system som vi kallar ”pack patern generator” som räknar ut exakt hur pallen skall byggas för att vara stabil och inte skadar några produkter. T.ex. kan man inte ställa chips längst ner och sedan cola ovanpå för då kommer chipsen att krossas. Det är enkelt för en människa men det är väldigt mycket information som behövs för att automatisera en sådan aktivitet. För att kunna bygga pallen måste man få ut varorna i rätt sekvens för att därefter börja bygga pallen från mitten och sedan färdigställa nedersta lagret för att därefter bygga uppåt i cirklar.
Vilken produkt är du mest stolt över?
Är man inte mest nöjd över sin mest innovativa produkt tänkte jag säga men… jag som person är i alla fall mest stolt över Coop-lagret. Vi pratar om ett av världens största lager och dessutom ett av världens mest automatiserade lager men det är inte en specifik produkt, det är en helhet. Det som vi är bra på är just en blandning av det här med shuttle-system, hela kittet! Det är helhetslösningen som räknas och den ska byggas av flera olika pusselbitar, vi bygger egentligen lego och är en bit är dålig så blir allting dåligt till slut i alla fall. Vi är inte ett företag som bara har en produkt som vi bara trycker ut utan vi bygger skräddarsydda system för våra kunder. Sen har vi en portfolio av en himla massa standardprodukter som sätts ihop till det som behövs specifikt för den och den kunden.
I vilken del lägger ni in mest utvecklingsresurser/pengar?
Jag vet ju vad vi jobbar på, men jag vet inte hur officiellt det är. Robot-lösningar är på frammarsch och speciellt för små plock då de nu börjar kunna hantera fler och fler produkter.
Vad anser du är den minst utvecklade området inom automation.
Det är väl egentligen själva avlastningen och pålastning av lastbil och container, att få in det innanför dörren, det är minst automatiserat.
Vilka traditionellt manuella områden kommer bytas ut mot automationsrobotar i framtiden?
Plocket i första hand, för det har redan har börjat men i teorin kan du i stort sett automatisera allting. Det är väl inmatningen, själva dekantering av produkter som saknas än så länge men även på kartong-nivå så bryter vi ner dem med robotar. Sen attackeras område efter område som är mest personalintensivt och då blir nog påfyllnad nästa steg. Utskeppning görs redan bra, jag vet att Apoteas lager i Morgongåva är ganska bra typexempel där de lastar postburarna med robotar.
Ja, jag har sett dem själv; burarna ser ut att vara väl paketerade.
Ja det bygger på att man är smart innan så att du inte har för många olika fotavtryck, då blir det ganska lätt att bygga bra saker.
AI i era produkter?
AI är väl lite av en definitionsfråga. Jag vet inte om någon har riktig AI i någonting men däremot har vi ju någon form av lärande.
Till exempel när vi ska göra de här kartongsystemen, då kommer vi ju normalt sett gå igenom det vi lär oss om produkten och återanvända den informationen i flera steg längre fram. Till exempel att en person bara får fylla i kanske 5-6 steg med information om varje produkt medans vi läser ut 80-90 steg av det. Om vi ska lagra in en ny artikel till exempel en öppen bricka med glasburkar. Då vet vi redan där att robotarna måste åka långsammare för annars kommer glasburkarna att flyga när vi ska lägga det på en pall längre fram.
Det är samma sak med pcs-picking robotar, de använder bildinput för att kunna se vart artiklarna ligger i lådan och lär sig hantera det.
Vad är det bästa sättet att lära sig mer om automation?
Det bästa är att boka ett möte med en leverantör som får gå igenom vad de har. SSI Schäfer skulle exempelvis kunna flyga dig till ’tech center’ och där får du se alla olika tekniker live i stort sett. Det kräver ju en viss investering, så det bästa är väl egentligen bara boka ett möte med någon som går igenom och tar fram vad som skulle passa. Studiebesök är ju också en sån där sak som är väldigt bra, för då ser man hur det funkar. Att endast få det beskrivet på papper ger bara en liten del av inblicken.
Hur ser ni på miljöpåverkan och lagerautomatisering?
I vår standard har vi en massa gröna funktioner såsom att transportbandet stängs av när det inte är någonting som transporteras på det. Det kan handla om väldigt korta sträckor, 1 m meter avsnitt åt gången. Sen har våra kranar som standard att de tar tillbaka energin när de bromsar och matar den till en annan kran som håller på att accelerera samtidigt, sen kan vi utrusta maskinerna så de bland annat drivs med hjälp av solceller på taken, men då på kundens initiativ. Våra kranar klara till och med mata tillbaka energi till elnätet, om kundens elnät klara det.
Vi kan även använda IT för att optimerar hur systemet används, är det låg belastning kan vi sänka hastigheten på kranarna för att till exempel minska wear and tear, som i slutändan betyder att vi kommer använda mindre material och även minska förbrukningen av energi.
Fler och fler börjar sälja använda produkter på nytt, men det gäller ju kunna få ett bra returflöde med hög omsättning.
Returer är en pina för e-handlare, speciellt inom kläder. Automation gör oftast att det är mycket lättare att hantera returer. Vi har ett system där man kan ha till exempel mixade lådor där man stoppar in 10 artiklar i samma låda och sen när man plockar får man scanna artikeln. Så slipper du hela ”reverse-picking” som du har i ett manuellt retursystem, då blir returer självklart enklare. Automation gör det också enklare att skapa ett cirkulärt flöde, exempelvis om du ska köpa begagnat så måste du specifikt kunna välja exakt vilken återbrukad artikel och i och med automation så kan man nå alla artiklar hela tiden. På så vis kan vi göra processerna enklare.
Beskriva en drömkund?
Någon som har korta beslutskedjor och att det finns ett projekt som kan bli realiseras. Att kundens team ska vara väldigt involverat, ha en bra kunskap om deras operation och har mandat att ta välgrundade beslut.
Vi vill bli kontaktade så tidigt som möjligt. Det hjälper om kunden har skapat en sammanställning över deras lager med vad som plockas, hur mycket osv. men vi behöver inte en ”superdetaljerad” RFQ.
Att ta hjälp av konsulter om man inte har tid/kompetensen inhouse är ingen nackdel för att få fram rätt information men man bör koppla in automationsleverantörerna tidigt för att inte skapa merjobb och även lägga ner mer tid än nödvändigt på projektet.
Vill man göra en RFQ så är det bra att ha grunddata, men man ska inte gå för djupt för det kommer i alla fall behöva analyseras om, eller så ska det vara så pass djupt gjort att det är vi som frågar konsulten efter mer data om vi behöver det och att vi då inte gör någon dataanalys alls och då blir det kundens ansvar att datan är rätt och materialflödet skapas tillsammans.
Finns det något marknadssegment i Sverige som är hetare än något annat idag?
Marknaden i sig är ganska aktiv för tillfället, men jag tror att det är e-handeln är den som har flest projekt. I med pandemin har nog vissa projekt påskyndats men många av projekten har funnits i pipelinen sedan innan pandemin. Sen är det några som växt otroligt snabbt på sistone, mat e-handlarna har haft det lite stressigt. Vi har exempelvis Mathem, det projektet fanns innan pandemin drog igång, men det blev högaktuellt för dem att få det gjort snabbt.
Om du får beskriva ditt dröm automationssystem, hur ser det ut?
Jag är ingenjör, så jag gillar ju stora komplexa saker, komplexiteten är rolig att jobba med, när du inte bara kan stoppa in några standard block, då får jag utmana mig själv!
Eller när kunden har unika egenskaper som exempelvis att de har någonting som skapar service till deras kunder som inte är riktigt standard i ett typiskt lager. Men jag gillar egentligen att hoppa på de flesta projekt!
E -handlarna är ju ganska så lika så länge produkten är någorlunda är små i storlekarna medans kollar du på exempelvis möbelföretag. Skulle du ta 3 projekt med exempelvis Coop, ICA och Axfood så skiljer det ganska mycket i kraven mellan de 3 projekten fast de egentligen har exakt samma slutkund då det beror på hur de har bestämt att göra i de övriga delarna i sin Supply chain.
Har du sett några ändringar i kundernas efterfrågan/behov under pandemin
Automation har blivit mer populärt, dels för att du behöver mindre folk och du får ju mindre riskspridning inom ditt lager, du får mer fasta positioner och behöver inte springa runt så mycket. Oftast är det också enklare att komma in i ett automationslager och börjar plocka då det är kortare inlärningskurva. Vi har ju haft kunder som har fått lov att stoppa in sina kontorsarbetare på lagret för att klara av driften under pandemin när det var för mycket personal borta. Har du då ett bättre system är det enklare att göra de förflyttningarna och du behöver dessutom färre folk att flytta runt.
Tror du att WMS-system kommer existera i framtiden eller kommer att ersättas av någonting annat?
De kommer existera med automation blir IT systemen ännu mer viktig än vad det var tidigare då det är hjärnan i hela systemet.
Hur skiljer sig Sverige från andra delar av den Europeiska marknaden när det kommer till tänket kring och val av automation?
Generellt var vi sena på automations bollen men nu har det svängt och de senaste 10 åren har vi varit extremt aktiva. Det som skiljer Sverige är att vi och övriga Skandinavien har väldigt hårda ergonomikrav som även driver automationen i vissa riktningar.
Finns det något som driver på automatiseringen extra?
Det finns ett fokus på att både attrahera personal samt att behålla dem då det är svårt att få tag på folk. Vi har kunder både i storstadsregioner där det är både svårt att locka ny personal men även behålla dem man har. Ute på landsbygden blir problemet liknande då det inte finns nog med folk så man behöver locka in personal från kringliggande städer. I båda fallen är det viktigt att erbjuda en fräsch och attraktiv plats att arbeta på.
Yteffektivitet finns också med som faktor, men den är inte sådär jättestor om du inte ska in väldigt centralt i någon av storstäderna, då handlar det ju mer om vilken servicenivå man vill ha om man vill komma långt in i städerna. Men även om man kollar på e handelslager för mat, som är de som ska ha den absolut högsta servicenivån, så ligger de en bit ut. Sen kommer det ju självklart till viss del till Micro Fulfulment systemen, men där saknas det fortfarande ett fokus från marknaden.
